Topcontents podcast #2 – här tittar vi på de verktyg vi använder i vår distansbaserade organisation

I vår andra Topcontent-podcast så kommer Øystein och Tore titta närmare på de verktyg vi använder i vår distansbaserade organisation. Vi pratar om Slack Dropbox Chromebook och vilket afrikanskt berg du ska undvika om du har ett viktigt styrelsemöte inom kort. Skrolla ner för att läsa utskriften av Topcontent-podcasten.

Tore: Välkommen till Topcontens andra podcast. Jag heter Tore, och med mig har jag

Øystein: Øystein.

Tore: Øystein Winje, vår försäljningschef. Idag ska vi prata om, ja vad ska vi prata om Øystein?

Øystein: Vi ska prata om de olika verktyg vi använder för att vi i vår distansbaserade organisation ska kunna göra livet lättare för både oss och våra anställda.

Tore: Just det. För det är något speciellt med vår organisation. Det är varken en vanlig organisationstyp eller en normal organisation.

Øystein: Nej, vi är otraditionella på det sättet, ja.

Tore: Ja. Vi är ”remote first” som vi kallar det. Så när vi ska anställa någon till vår organisation så letar vi alltid efter någon som vill jobba från distans.

Øystein: Ja.

Tore: Och det finns flera anledningar till det. Det blir lättare att rekrytera. Folk är också nöjdare, och nöjda anställda skapar nöjda kunder.

Øystein: Ja det gör det. Det gör det också lättare att hitta talanger eftersom vi inte behöver begränsa oss till de talanger som finns inom ett specifikt område i världen. Vi har talanger över hela världen vilket innebär att vi kan få bättre folk också.

Tore: Ja, exakt. Vi kan anlita superstjärnorna, superstjärnorna som tycker det är okej att inte behöva ta sig till ett kontor. Det visar sig att det finns gott om superstjärnor som –

Øystein: Inte behöver ett kontor.

Tore: Ja. Det finns de som behöver ett kontor, men det finns också gott om folk som inte vill ha ett… och vissa av dem jobbar med oss nu … Så, vart var vi. Till att börja med, låt oss tala om verktyg. När vi säger verktyg så menar vi den mjukvara och de saker som vi använder. Att alla behöver internet är självskrivet.

Øystein: Ja, det är grunden.

Tore: Ja, men det är som att säga att du behöver elektricitet, och mat på bordet, och ljus-

Øystein: Behöver vatten-

Tore: Du behöver vatten och åtta timmars sömn, och sånt. Så, internet, men vårt huvudverktyg – är det Slack?

Øystein: Jag skulle säga att det vi använder mest är Slack. Fundera över hur mycket tid du spenderar inne på ett specifik program. Ja, jag skulle säga Slack, och vår egen mjukvara så klart.

Tore: Ja. Intern mjukvara, du syftar på vårt back end-system?

Øystein: Vårt back end-system ja.

Tore: Ja, det system vi skapade inhouse för att… kunna producera den enorma mängd content som vi skapar. Så ja, det systemet bör vara nummer ett.

Øystein: Ja. Om vi tänker på tredjepartssystem … förutom våra egna system, så måste det vara Slack.

Tore: Ja, det måste vara Slack eftersom vi inte säljer vårt system.

Øystein: Nej.

Tore: Nä, det är för oss och bara oss … Så, Slack. Vad är Slack?

Øystein: Så, Slack är ett internt meddelandesystem, vilket jag tror har skapat förändring över hela världen. Alla typer av företag började använda det. Det ändrade sättet folk kommunicerar på. Vi ser mycket mindre e-post som skickas fram och tillbaka. Folk ställer och svarar på frågor från sina kollegor mycket snabbare än tidigare, och vi har inte folk som sitter och skriver och svarar på e-post hela dagarna längre.

Tore: Ja. Det är lustigt att du nämner hur det har förändrats, för jag kommer ihåg första gången jag hörde talas om Slack. Jag satt, vi hade fika, vilket är ett svenskt uttryck för att ta en kaffe, tillsammans med ett par andra företagsägare här på Malta och vi pratade om … hur saker går och sånt. Då tog nån upp sin telefon och börjar skicka meddelanden på sin telefon. Jag kollar på honom och säger ”Åh, vad är det där?” Han svarar ”Det är Slack.” Jag säger ”Åh vad är Slack?”. Det blev dödstyst och fem personer kollar på mig som ”Är du dum i huvudet? Använder du inte Slack?”

Øystein: Det är en ny hype.

Tore: Japp, det är en ny hype. Och alla använde det och … så, självklart hos dem var det givetvis obligatoriskt. Så när jag avslöjade att vi inte använder Slack så var de: ”Du har inte gått i konkurs? Hur fungerar det här? Hur överlever du utan Slack?” Så, skulle du rekommendera Slack?

Øystein: Ja absolut. Nu när vi har använt det i, vadå, ett par år, två eller tre år kanske, kan jag inte ens föreställa mig en värld utan det. Vi har blivit så beroende av att kunna nå våra kollegor så snabbt. Och eftersom det är som ett internt meddelandesystem där användare läggs till i samband med att de blir anställda så är det bra mycket lättare än till exempel Skype, där du behöver lägga till en kontakt manuellt varje gång du ska kontakta någon. Du har alltid alla i organisationen i samma arbetsgrupp-

Tore: Ja exakt. Innan när vi använde Skype så var alla tvugna att manuellt lägga till någon.

Øystein: Lägga till varandra, ja.

Tore: Ja. Åh jag minns det, det var som ”Åh, jag måste kontakta Susan. Vilken är hennes Skypekontakt?”

Øystein: Ja, och du letade igenom din mejl för att hitta ditt login, eller om hon skickat sitt användarnamn… med början när hon blev anställd.

Tore: Ja exakt. Det var besvärligt. Nu kan vi lägga till och ta bort folk, och allt är även säkert. Så, vi betalar för det, vi har premiumversionen vilket innebär att alla konversationer sparas. Jag vet inte om Skype kan göra det.

Øystein: Jag är inte heller säker på det.

Tore: Jag ser att det är en av de saker som folk fortfarande gnäller om gällande Skype. Liksom, ”Varför sparar ni inte mina konversationer?”

Øystein: Men när du säger sparar, då menar du inte, för det sparar inte personliga meddelanden va?

Tore: Nej. Men Slack gör.

Øystein: Slack gör det?

Tore: Ja. Jag tror inte Skype gör det.

Øystein: Som arbetsgivare, kan du gå in och läsa dina anställdas meddelanden då?

Tore: Vi kollade faktiskt upp det och det visade sig att nej, det kan du inte. Du kan inte göra det, men Slack kan lämna ut de meddelandena. De har det sparat så de kan göra det. Men det finns skrivet någonstans på deras hemsida att det måste till ett extremfall för att de ska lämna ut det till dig som kontoinnehavare.

Øystein: Okej.

Tore: Det de kan visa är dock hur mycket varje individ använder Slack, typ hur många meddelanden de har skickat.

Øystein: Ja. Jag tror att du kan se det som administratör. Du kan också se det från en analytisk sida.

Tore: Ja. Så du kan se om någon, om det dyker upp en disciplinfråga så kan du se om någon specifik person har varit … aktiv. Jag tänkte säga har jobbat, men att skriva saker i Slack innebär inte att du jobbar. Men ja, du kan se om någon har varit aktiv eller inte och också på vilket sätt de varit aktiva … Så det är bra. Jag tycker också det är bra att du inte kan kolla. Att jag, som kontoägare, inte kan se andras personliga meddelanden. Jag gillar det faktiskt så.

Øystein: Ja. Jag är övertygad om att det också känns tryggt för folk som skriver, att de känner att de kan skriva saker i förtroende.

Tore: Ja exakt. Om jag kunde se det skulle det skapa en känsla av misstro mellan anställda och chefer.

Øystein: Ja. Och även om du litar på dina anställda finns risken att bara ha möjligheten att enkelt kunna gå in och titta skulle skapa en för stor frestelse för många chefer. De skulle ägna sina dagar åt att snoka runt bland sina-

Tore: Ja, slöseri med tid.

Øystein: Ja, slöseri med tid.

Tore: Ja. Men vi skriver mycket i offentliga chattar, så Slack är inte bara fantastiskt i sig självt. Du måste kunna använda det rätt, eller hur?

Øystein: Jag håller med. Jag tror att användandet av offentliga kanaler istället för att skicka direktmeddelanden till varandra är ett bra sätt att sprida kunskap på. Särskilt om du har flera kanaler med många medlemmar. Om du skickar det meddelandet till en privat kanal så kan ingen annan få ta del av er diskussion eller det problem ni två löser tillsammans. Så om den information du är på väg att skicka till din kollega kan vara användbar för andra så använder vi alltid öppna kanaler där fler människor kan lära sig av det som skrivs.

Tore: Exakt. Och när vi pratar om öppna kanaler så syftar vi inte på offentligt på ett sätt där vem som helst kan komma åt det. De är till enbart för folk inom vårt företag, men vem som helst i vårt företag kan se vilken kanal som helst.

Øystein: Ja exakt. Det finns också möjlighet att ha privata kanaler. Vi använder inte det särskilt mycket.

Tore: Nä, transparens är nyckeln.

Øystein: Ja absolut.

Tore: Det är trots allt så i alla organisationer, och särskilt i distansbaserade organisationer, att sprida kunskap är ett problem. Det är utmaningen, hur man sprider kunskap.

Øystein: Den största utmaning utifrån mitt perspektiv är hur man snabbt sprider information till alla. Att alla vet att de blivit informerade om vad som är på gång är svårt-

Tore: Ja exakt. Så att skapa privata grupper och privata kanaler är bara dumt eftersom det stoppar informationsflödet.

Øystein: Ja exakt.

Tore: Och vi… Ja, offentliga kanaler är bäst.

Øystein: Definitivt så ja. Jag tror inte att det skapar något problem heller, eftersom vi använder offentliga kanaler. Vi har inget problem med att alla spenderar hela dagen åt att läsa på offentliga kanaler eftersom alla skriver åt varandra. Jag tror att vi skulle märka det också.

Tore: Ja.

Øystein: Men det kan vara så. Myntet har två sidor. Där kan finnas andra aspekter också, eftersom det finns så mycket tillgänglig information för alla så folk ägnar sin tid åt att läsa konversationersom information som de nödvändigtvis inte gynnas av.

Tore: Ja det skulle kunna hända. Men i vårt fall tror jag inte att det är så. Jag menar, när jag reser, och jag reser mycket, så använder jag Slack för att läsa ikapp om vad som händer. Du får det där svarta meddelandet när något nytt sägs i en kanal. De är som Facebook-meddelanden för mig.

Øystein: Istället för att skrolla i flödet så skrollar du igenom Slack för att se vad som händer i företaget.

Tore: Ja så är det. Och sen säger vem det än är jag reser med ”Nu håller du på med din telefon igen.”

Tore: Och jag: ”Jag jobbar.”

Øystein: Ja. Det är dina sociala medier nu.

Tore: Ja, det är mina sociala medier. Slack är mitt sociala medie. Jag älskar random-kanalen.

Øystein: Ja. Vi pratar om random-kanalen, varför har vi den.

Tore: Åh ja, så random-kanalen. Jag tror att det är en automatiskt förekommande Slackkanal faktiskt. Den är slumpmässig.

Øystein: Oh, ok.

Tore: Jag vet inte riktigt. Nu blir jag … jag vet inte, är den det?

Øystein: Jag vet inte. Vi har haft den sen vi skaffade det. Vi har beskrivningar kopplade till varje kanal för att förklara vad kanalen är till för, och vår beskrivning på random-kanalen är att det är icke jobbrelaterat snack och fikasnack.

Tore: OK, ja. Det låter som en Slack … en standardiserad Slack-kanal.

Øystein: Jag trodde det var du som skapat den.

Tore: Kanske. Men nej, jag tror att den slumpmässiga finns med i varje Slack. Vi får fråga någon annan organisation.

Øystein: Ja. Om nån som lyssnar på den här podcasten vet så kan de höra av sig till oss så slipper vi fundera på det.

Tore: Ja exakt. Så, random-kanalen är till för memes och annat kul.

Øystein: Ja, mestadels memes.

Tore: Mestadels memes ja. Hur går det med emojiproduktionen numera?

Øystein: Det går bra. Du kan ha skräddarsydda emojis … i Slack. Det du gör är att du laddar upp en PNG till deras system och så skapas en egen emoji åt dig. Så, vi har emojis för, flera av de anställda har sina egna emojis och … memes blir emojis och ja.

Tore: Ja, så vi har den arga med flera olika människor.

Øystein: Ja, arg och ledsen och glad.

Tore: Ja, arg och ledsen och glad.

Øystein: Ja. Vi har också varumärkesemojis där vi kan lägga till våra egna loggor och-

Tore: Ja, det är kul … Så, det du hör i bakgrunden är-

Øystein: Det är Bo.

Tore: Det är Bo ja. Han är vårt företagshusdjur. Han har inte Slack.

Øystein: Nej, det har han inte. Men han borde ha det.

Tore: Ja, han borde ha det.

Øystein: Han är vår kontorshund om någon-

Tore: Japp. Så Bo är vår kontorshund ja.

Øystein: Företagshusdjur lät udda.

Tore: Ja.

Øystein: Han är vårt företagshusdjur.

Tore: Trevlig kille. Ja, så random-kanalen. Ja, emojis. Jag har för mig att det är slackmojis.com som har massor av emojis som du kan lägga in i din Slack-kanal.

Øystein: Ja, så det finns till och med hemsidor uppbyggda runt Slack nu. Hur sjukt är inte det?

Tore: Ja. Så en sak vi verkligen gillar med Slack är att du kan anpassa det, du kan bygga ut det. Okej, emojisarna är en grej, men du kan också installera en Slack-box som gör saker, och du kan till och med bygga din egen Slack-box.

Øystein: Ja, och det ska vara enkelt att bygga dem också.

Tore: Ja. Och det är en av anledningarna till varför vi använder Slack, för vi gjorde en utvärdering på andra kommunikationsverktyg nyligen, eller hur?

Øystein: Ja. Vi utvärderade fördelarna med Slack. Varför behöver vi Slack? Jag tror att integrationen är en väldigt stor del av det.

Tore: Ja. Så vi tittade på, eftersom det finns gratisversioner. Jag menar, opensource-grejer … som gör samma sak, men billigare.

Øystein: Ja. Det finns också en gratisversion av Slack, men den begränsar mängden integration du kan ha. Jag tror att det är en deal breaker för oss eftersom vi integrerar en hel del, som till exempel Pingdom, för att kolla av om våra siter är uppe eller inte.

Tore: Ja. Och Metabase, vi har liksom den här automatiserade statistiken som rullar in. Den postas på Slack.

Øystein: Vi har också en Pipedrive-integration där, vilket påminner mig. Vi pratade om Pipedrive i den senaste Topcontent-podcasten, och vi har till och med Slack-integration för den, vilket berättar om nån sålt nånting, de tar hem en affär i Pipedrive. Då får vi ett meddelande i vår säljkanal och kan fira varandras framgångar.

Tore: Ja, omedelbar tillfredsställelse.

Øystein: Ja, på sekunden.

Tore: Ja, på sekund. Detär som att vi har det istället för en klocka.

Øystein: Ja.

Tore: Ding ding ding ding. Som de ringer i … på call centren. När nån gör en försäljning så får de ringa i klockan och bli highfivead av alla andra.

Øystein: Det är den luriga delen av att driva ett säljteam. Jag är van vid att jobba i call centers och när man jobbar med försäljning på det viset så skulle jag säga att klockringningen har en väldigt effektiv, jag skulle säga psykologisk, effekt på folk. Det är något vi saknar i vår distansbaserade organisation, men det här är en av de sakerna som har liknande effekt.

Tore: Ja, den vunna affären.

Øystein: Den vunna affären ja.

Tore: Jag försökte, du kan också lägga på känslor eller emojis, reaktioner tror jag att de kallar det-

Øystein: Reaktioner ja.

Tore: På inlägg, eller hur?

Øystein: På meddelanden ja.

Tore: Ja, på meddelanden. Så när någon … lägger till ett projekt eller ber om en deadline, så går jag oftast in där och reagerar på det.

Øystein: Och reagerar på det.

Tore: Ja, reagerar positivt på det … Och jag tror att när vi utvärderade … Bo. Behöver vi klippa dina klor Bo?

Øystein: Ja, antagligen.

Tore: Antagligen ja. Så, jag hoppas inte det här stör Topcontent-podcasten för mycket, med Bo som knatar runt … Hur som helst, när vi utvärderade olika alternativ till Slack så var integrationen en av de saker som kraftigt talade emot. Det var vårt utvecklingsteam som tyckte att de verkligen behövde Slack-

Øystein: Ja. De använder det till bra mycket mer integration än vad vi är medvetna om.

Tore: Ja, eftersom de bygger sin egen, så de gillar verkligen-

Øystein: Klart de gör.

Tore: Klart de gör. De är utvecklare. Vet inte riktigt vad de skulle göra.

Talare 1: Topcontent.com, vi skriver och översätter text som sökmotorer älskar.

Tore: Ja, okej. Så, Slack är där vi tillbringar den mesta av vår tid, utöver vår back end.

Øystein: Ja.

Tore: Så, vad är det mer vi använder?

Øystein: Även om vi börjat med Slack, så ägnar vi fortfarande en hel del tid åt att skicka mejl med Gmail. Det gör vi, och jag tror att det är eftersom mycket av den kommunikation vi kör genom Slack är av mer akut karaktär eller för snabba frågor. Om vi har längre, eller om vi skickar en rapport eller ett långt meddelande som inte är direkt akut för någon, så skickar vi det i ett mejl. Men det verkar som om mejl är andraprioritet när du bara vill spana in vad som händer. Om du redan vet, och det kommer i ett mejl, så behöver du förmodligen inte reagera på det direkt. Men ja, vi ägnar en hel del tid åt Gmail.

Tore: Och det är bra. Jag menar, när du skickar ett meddelande till någon, oavsett om det är ett mejl eller Slack, så är det inte alltid så att du behöver ett svar direkt. Ibland är det okej, jag har skickat de här frågorna. Om jag får svaren imorgon eller på onsdag, så är det okej. Då skickar du dem via epost för att du inte vill störa någon, du vill inte lägga onödig press på dina kollegor.

Øystein: Nej, exakt.

Tore: Och när du skickar ett mejl så visar du liksom att okej, du behöver inte sluta med det du håller på med och svara mig. Se till att avsluta ditt arbete, kom tillbaka imorgon och svara mig då.

Øystein: Ja. Jag tänker som så att när jag får mejl som inte verkar vara akut så tänker jag alltid att ja, jag kan svara om en vecka. Det är okej. Men ett Slack-meddelande får du direkt och det är viktigt att du svarar på det. Annars kan du bara säga åt dem ”skicka ett mejl”.

Tore: Ja. Slack är som att prata med någon. Det är som att gå fram till dem, knacka dem på axeln och säga ”Hej, har du TPS-rapporten?”

Øystein: Ja, och inte det störande?

Tore: Ja, det är störande, exakt. Så, du vill separera de två olika kommunikationslägena.

Øystein: Ja, exakt. Jag tror att de öppna kanalerna i Slack också bidrar till det. När du inte får ett direktmeddelande så känns det kanske inte så bråttom. Och om du kastar ut en fråga i den öppna kanalen, så kan det vara så att andra människor som har mer tid kan svara om du inte hinner.

Tore: Ja, exakt. Det är är bara när någon taggar dig som du-

Øystein: Ja, du får ett meddelande.

Tore: Ja, i … techfråge-kanalen som vi har och om någon taggat Tore, vad händer här? Så jag skulle svara.

Øystein: Ja, direkt.

Tore: Direkt ja. Men om de ställer en öppen fråga så skulle jag inte.

Øystein: Nej exakt. De riktar den inte till dig.

Tore: Ja. Så för mejl använder vi Google, Gmail.

Øystein: Ja, och Google Suites.

Tore: Ja det är riktigt bra, Google Suites. Så vi betalar för det och vi får mejl, och vi får Google Drive, och vi får Google documents. Vad kallas det?

Øystein: Ja, Google Docs.

Tore: Google Docs, ja. Så det har kalkylblad, det har en sorts Word-variant. Det kallas Docs.

Øystein: Google Docs, Google documents.

Tore: Mm-hmm (håller med). Google documents.

Øystein: Google spreadsheets och allt möjligt. Men de har massor av verktyg, jag menar, de har säkert hundra olika.

Tore: Ja, och det är riktigt bra efterson det är så lätt att lägga till en ny anställd, och så får de allt.

Øystein: Ja, tillgång till allt de behöver.

Tore: Ja, och en mejladress … så det är riktigt bra. Vilket för oss in på Google Drive. Använder du det?

Øystein: Jag använder det en hel del … på grund av två anledningar. Det är väldigt enkelt att använda, och den andra anledningen är för att jag har en Chromebook, så jag har inte Microsoft Office. Jag kan inte ha Microsoft Office.

Tore: Det finns ingen version för Chromebook?

Øystein: Nej, det finns ingen för Chromebook. Åh det finns typ en onlineversion, men ingen direkt skrivbordsversion eftersom det inte är ett skrivbordsbaserat operativsystem. Så, jag använder Google Drive en hel del.

Tore: Varför har du en Chromebook?

Øystein: För att den är riktigt snabb. Den går inte långsammare med tiden som en PC eller Mac gör … Och jag gör allt online så varför skulle jag behöva en massa internt lagringsutrymme som i en tung laptop när allt jag gör finns på internet?

Tore: Det är sant.

Øystein: Det är i princip vad en Chromebook är, det är en webbläsare.

Tore: Ja, det är en webbläsare.

Øystein: Ja, och allt jag gör sker i en webbläsare när jag har tillgång till Google Drive.

Tore: Ja, det är sant. Hur mycket kostar en Chromebook?

Øystein: Nånstans mellan 200 och 1 000 euro.

Tore: Okej, så de är ganska billiga.

Øystein: Ganska billiga, ja.

Tore: Jag tror att en MacBook Pro kostar från typ 2 000 till 7 000.

Øystein: Vad ska du med en sån till om det du använder är kalkylblad och Slack?

Tore: Trackpad:en.

Øystein: För alla använder en trackpad.

Tore: Ja, trackpad:en. Men kan du använda din Chromebook offline, typ på ett flygplan?

Øystein: Ja. Du kan skriva i dina dokument. Så, den har minne okej? Så du kan skriva i ditt Google Docs eller vad som helst, och så kommer den synka offline. Så fort du är tillbaka på WiFi igen så kommer den synka din hårddisk. Så du kan använda den men du kan inte lagra massor av data. Du kan fortfarande skriva i dina dokument eller använda dina kalkylblad … men de kan inte samarbeta med den. Men det kan du inte göra med en Mac heller eftersom du kommer vara offline.

Tore: Ja, jag skulle vara offline. Lufthansa har WiFi nu, och Norwegian.

Øystein: Ja. Skaffa en Chromebook.

Tore: Skaffa en Chromebook, ja. Konstant uppdaterande … molnanslutaren. Skaffa en Chromebook. Ja det är en fascinerande annorlunda tusen euro, det är de bästa Chromebooksen.

Øystein: Ja. Jag köpte en av de dyrare. Den kostade 800. Det är en Acer Chromebook for work, så den är i gjord för kontor och fabriker. Och den har en normal mängd RAM, som en normal PC som har typ åtta gig RAM.

Tore: Är det specifikationerna du har där?

Øystein: Nej. Den har inte specifikationerna på sig, men den har en Intel Core i5-processor, så den liknar-

Tore: Hur många gigahertz?

Øystein: Processorn?

Tore: Ja.

Øystein: Jag har ingen aning.

Tore: För jag har i5, min MacBook Pro.

Øystein: Det är liknande. Det är samma processor. Det kanske är en mindre konstruktion, men det är samma.

Tore: Ja, och jag betalade typ 2 500 euro för min-

Øystein: Ja, men du betalar för ett varumärke vet du väl?

Tore: Och trackpad:en.

Øystein: Och trackpad:en … Jag använder den mycket.

Tore: Ja, jag använder den mycket, track pad:en varje dagen.

Øystein: Du har inte musen?

Tore: Nej jag slutade. Jag menar, jag har en mus, men det måste vara en riktigt bra mus för att jag ska byta från det här.

Øystein: Ja.

Tore: Ja, jag använde den. Det sitter i mitt muskelminne nu vet du?

Øystein: Trackpad:en är bra på den här också. Du har fyrfingerskommandon.

Tore: Mm-hmm (medhåll). Hur ofta använder du det?

Øystein: Aldrig, eftersom jag har en mus.

Tore: Ja, men det är riktigt bra. Du använder den aldrig-

Øystein: Jag använder det när jag-

Tore: Men ryktet säger att den är riktigt bra.

Øystein: Nej, om vi inte är på kontoret så använder jag den och den funkar riktigt bra. Den är väldigt rörelsekänslig. Du behöver inte … jag skulle säga att typ pressa ner hela padden som du skulle behöva göra på en del PC:s … Nudda lätt på den som du gör på din telefon. Den är inte-

Tore: Ja. Om nån som lyssnar på det här kan rekommendera en PC eller en Chromebook som har en lika bra trackpad som MacBook Pro har, snälla berätta det för mig för jag är trött på att behöva betala premiumkostnaden.

Øystein: Ja, jag är säker på att du betalade … Du köpte en väldigt dyr dator med din MacBook Pro, och jag tror att MacBook Pros är, rätta mig om jag har fel här, är byggda för folk som håller på med en hel del större videoredigering. Grafiska designers behöver dem eftersom de kör riktigt kraftig mjukvara. Om du inte använder den riktigt kraftiga mjukvaran, varför ska du ha all den datakraften bara för att surfa?

Tore: Alltså, den har inte så mycket datakraft.

Øystein: Så, varför? Så varifrån kommer prislappen?

Tore: Ja alltså, med Apple så har du alltid en extrakostnad för att den är skinande och snygg. Men den är verkligen mycket gediget byggd, en väldigt gedigen byggkvalitet. Okej, jag kan se det i dina ögon nu. Du tittar på min dator och ser att jag har tejpat ihop tangentborden.

Øystein: Ja. Jag ser en hel del tejp på din. Den ser inte så hållbar ut-

Tore: Jaja, okej. SÅ den här var inte så hållbar. De kallade faktiskt tillbaka den här modellen. Så jag kan gå in och byta tangentbordet på den här. Men jag väntar på rätt tillfälle-

Øystein: Intressant-

Tore: Ja. Så det är en av de saker jag gillar med Apple. De har den här världsomspännande garantin, så när jag än behöver få något lagat så ber de inte ens om ett kvitto.

Øystein: Ja, eftersom de är de enda som säljer den.

Tore: De är de enda som säljer den ja, exakt.

Øystein: Eller de har återförsäljare, men ändå.

Tore: Ja, exakt. Det gillar jag verkligen. Du har en världsomspännande garanti och om något går riktigt illa så vet du alltid vart du ska gå för att fixa det … Men för att vara ärlig, MacBook Pro är på nedgång. Den blir sämre och sämre för varje modell som släpps. Den var riktigt bra när jag bytte från PC. Jag har använt PC:s i 25 år, och sen bytte jag till MacBook och … mina resultat dubblades, tredubblades, för att jag fick så mycket gjort snabbare. Så min output ökade massvis.

Øystein: Okej, det säger något.

Tore: Och det är ett redskap jag använder hela tiden. Jag menar, jag använder min dator 10 till 15 timmar om dagen. Okej, inte 15 men åtminston 10 timmar om dagen. Så det är … att betala den där premium. Jag menar, om du räknar per timme så blir det inte så mycket.

Øystein: Visst. Nä, men du kan få samma kvalitet om du köper en ordentlig Chromebook eller en ordentlig PC i samma prisklass. Du kan inte ens köpa en så dyr Chromebook, men i de högre prisklasserna, jag skulle säga samma sak som du säger nu. När jag skaffade den, gick från PC till en Chromebook, så ökade jag min produktivitet sjukt mycket. Och jag tror att jag har haft den här i typ tre år nu. Den är som ny. Inget går långsammare. Och jag tror att jag kör … för det är en sak som folk säger som köper Chromebooks, att den inte har tillräckligt med minne. Den här har 8 gig RAM och jag tror jag kör med 50 flikar öppna, varav 20 är kalkylblad, samtidigt. Det tar allt RAM, men den går ändå inte långsammare. Så … i mina ögon räcker det till.

Tore: Ja. 50 flikar. Det är nybörjarsiffror. Du måste öka det antalet,

Øystein: Ja, fler flikar.

Tore: Ja, du behöver fler flikar. Nej, men det är galet. Om du har för många flikar, särskilt i Chrome, det är en stor minnestjuv.

Øystein: Japp, det tar allt ditt minne.

Tore: Tar allt minne ja. Ja, så om någon som lyssnar på det här har förslag på laptops som kan utklassa MacBooken, skicka oss ett meddelande. Vi byter gärna.

Øystein: Ja. Det finns en ny som tävlar med MacBook Pro nu, en Huawei, den kinesiska.

Tore: Huawei, ja.

Øystein: Ja. Det är också i en högre prisklass. Jag tror den kostar upp mot 2 000 euro … prisklassmässigt. Men det ska de göra … jag har hört talas om flera som bytt från MacBook Pros till såna.

Tore: Men den är kinesisk.

Øystein: Ja, men det är en MacBook också.

Tore: Så, du får-

Øystein: MacBook är också en kinesisk.

Tore: Det är ett amerikanskt företag.

Øystein: Okej.

Tore: Den är designad i USA, den sätts samman i Kina. Men Huawei är ett kinesiskt företag, så du får spionprogramvaran på köpet.

Øystein: Ja, jag vet inte om jag ska kommentera det ens.

Tore: Ja, nä du får … Nu låter jag som Alex Jones.

Øystein: Det finns gott om konspirationsteorier.

Tore: Ja, en hel del konspirationsteorier. Okej.

Talare 1: Du lyssnar på Topcontent-podcasten. Skaffa ditt eget content via Topcontent.com

Tore: Vi går vidare. Så, Google Docs och Google Suite funkar felfritt. Det är alldeles utmärkt. Vi använder det til mejl, vi använder det till dokument. Just ja, en av de saker jag verkligen gillar med Google Suite och dokumententen är kalkylbladen när du samarbetar.

Øystein: Ja, definitivt.

Tore: Definitivt så ja. Tidigare använde vi en blandning av Dropbox och Excel. Då var det alltid ”Åh, stäng den filen. Jag behöver öppna den.” Så var någon tvungen att stänga den och så var det ”Jag stängde den.”

Tore: ”Nej, vänta. Dropbox har inte uppdaterats än. Ah, fan, jag öppnade den. Åh, det är en konfliktkopia, radera den.”

Tore: ”Vilken, din konflikt eller min konflikt?”

Øystein: Det var bökigt, när vi tvingades skicka skärmbilder via mejl för att avgöra vilken man skulle radera.

Tore: Ja … Men med Google spreadsheets finns inte sådana problem.

Øystein: Nej.

Tore: Det är till och med kul att samarbeta. Du kan se när den andra personen börjar skriva. Du kan se vilken cell de aktivt tittar på för tillfället.

Øystein: Ja. Du kan följa när nån skriver en artikel och säga ”Ah, du skulle inte ha skrivit så,” och så tar de bort det.

Tore: Ja, exakt. Där var ett stavfel och du upptäckte det och den andra personen upptäckte det … Ja, det är coolt. Dropbox.

Øystein: Jo, jag tror att Dropbox är något som börjar höra till det förgångna, för oss i alla fall. Vi använder det fortfarande för backup i vårt produktionsteam. Så allt vi gör har en backup-kopia i Dropbox om någon av våra kunder, vilket händer ganska ofta, tappar bort sitt content. Deras site går ner för att de har en dålig hosting-leverantör eller så, och vi måste, vi är de enda som har innehållet då, och vi använder den backup-kopian. Jag tycker inte att Dropbox är … Hur ska jag säga? Jag tror inte att Dropbox är den enda lösningen här. Jag tror att det finns andra bättre sätt vi kunde gjort den på… backupen.

Tore: Ja. Så vi har backup på flera ställen. Som att hela vårt produktionssystem har en backup, typ dagligen eller varje timma, och långtidsbackuper. Och ja, filerna lagras i Dropbox. Och varje gång vi skickar ett mejl, det lagras förevigt.

Øystein: Ja. Vi har det där också. Vi skulle ha backupen, även i Google Suites.

Tore: Ja. Vi har haft kunder som kommit till oss och sagt att de förlorat en sajt. De frågar oss typ ”Har ni innehållet?”, typ ”Varför behöver du innehållet igen?” typ ”Jo vi tappade bort sajten.” Så de tappade bort sajten, de hade ingen backup på sajten, så de tvingades återskapa alltihop.

Øystein: Oförberedda,

Tore: Japp … Vi har allt.

Øystein: Ja, och vi har det flera år tillbaka till och med. Så, om nån kommer till oss och säger ”Jag beställde en del content från er 2015. Jag förlorade det. Har ni det?” ”Ja det har vi.”

Tore: Ja det har vi.

Øystein: Vi har det definitivt.

Tore: Jag tror att vi borde ha samtliga versioner. ”Vill du ha den korrlästa versionen eller råmaterialet?” Jag menar, vi har det också.

Øystein: Vi har båda, ja.

Tore: Ja, vi har alla versioner av det.

Øystein: Innehållet kan dock behöva uppdateras. Inte relevant längre, jag menar det var ju så länge sen det skapades.

Tore: Ja. Det är bra merförsäljning. Vi kan uppdatera innehållet åt er, så att ni får 2019 års version.

Øystein: Vi kan börja sälja försäkring på content. Om du tappar bort ditt innehåll, så har du typ lagt på försäkring.

Tore: Ja. Det är bra merförsäljning-

Øystein: I 10 år-

Tore: ”Vi vill ha försäkring på vårt innehåll.” ”Vad menar du?”

Tore: ”Ja, om du har sönder det så ersätter vi det.”

Øystein: Om nån skriver om det utan din tillåtelse så kan vi återskapa det åt dig.

Tore: Ja, du kan få det igen … Vi kanske skulle börja jobba med merförsäljning på det viset.

Øystein: Så många affärsidéer som poppar upp nu.

Tore: Ja. Det är som när du köper något i en affär, som om du köper en mobiltelefon eller en skrivare och de måste sargumentera för att en försäkring. ”Vill du ha försäkring?” Jag köpte en skrivare, typ en Epson, den billigaste de hade. Den kostade typ 40 euro eller så, och då vet du att 25 av de euro du betalade är bläck. Så det är typ en skrivare för 15 euro. Och kvinnan … kassörskan, hon frågade mig typ ”Vill du ha försäkring?”

Tore: Jag svarade: ”Hur mycket kostar försäkringen?”

Tore: Hon bara: ”Jo den kostar 39 euro.”

Øystein: Om året?

Tore: Ja, om året. Så jag sa ”Va? Menar du allvar? Jag menar, skrivaren kostar 45 euro. Tror du att jag behöver en försäkring för 39? Liksom, vad täcker den ens?”

Øystein: Sex euro.

Tore: Ja, sex euro. Det var … Och då säger hon ”Ja, men vi måste fråga. Vår chef säger att vi måste fråga.” De har ett manus som de måste följa med alla.

Øystein: Jag fattar att du vill försäkra din laptop eller din mobiltelefon för den går sönder om du tappar den på marken. Men hur skulle en skrivare gå sönder? Det skulle täckas av garantin, eller hur-

Tore: Ja-

Øystein: Om den bara går sönder av sig självt. Ja, jag kan inte se något scenario när du skulle tappa din skrivare på golvet, eller att någon skulle spilla något på din skrivare.

Tore: Nej exakt … Du lämnar tillbaka den och så säger de ”Nej, nej. Den här skrivaren är vattenskadad. Du måste ha tappat den i en pöl nånstans.”

Øystein: Ja, så är det.

Tore: Du skrev ut på-

Øystein: Jag tappade bort den på tåget-

Tore: Ja, jag tappade bort den på tåget. ”Du har uppenbart skrivit ut utomhus i regnet … Vi ersätter inte den här. Det täcks inte av garantin.” Nä, jag kan inte se det hända heller. Hur förstör du ens en skrivare?

Øystein: Nä, du kan inte göra sönder en skrivare genom att säga ”Jag behöver skriva ut det här snabbt.” Det funkar inte längre.

Tore: Nä, det funkar inte … Den skulle säga ”Jag behöver mer magenta.”

Tore: ”Du fick nyss magenta.” ”Okej, jag behöver mer Cyan.”

Tore: Okej, så Dropbox. Ja, vi använder fortfarande Dropbox. Vi brukade använda det jättemycket. Nu använder vi det bara för backup.

Øystein: Ja. Vi brukade använda Dropbox dagligen eftersom vi behövde uppdatera vår backup. Men det är också i stort sett allt vi gör med det.

Tore: Åh, det här måste vi också berätta för alla. Det här är viktigt. Men backups ska inte underskattas. Vi säger åt alla som börjar jobba åt oss att de måste installera Dropbox eftersom vi har behov av att alla har en backup på det de håller på med. Du vet, för oavsett vad det är du gör under dagen, om du inte gör det i … vårt back end-system, eller i Google Drives med kalkylbladen… Det där är Bo igen.

Øystein: Snarkar.

Tore: Ja. Han är inte en Dropbox-användare.

Øystein: Nej, inte än.

Tore: Inte än. Ja, så om du håller på med något, typ använder Word, och du korrekturläser något som du sparar, så måste du ha en backup på det.

Øystein: Ja. Vi gör allt i molnet på ett eller annat sätt, så att spara filer lokalt funkar aldrig för oss.

Tore: Ja. Du gör allt i molnet eftersom du har din Chrome.

Øystein: Ja. Men det jag menar är att vi behöver någon form av molnbaserad backup, som Dropbox.

Tore: Ja, exakt.

Øystein: Eller något-

Tore: Vi behöver ha ett moln-

Øystein: Ja. Om det inte är Dropbox så något annat.

Tore: Ja, exakt.

Øystein: För att lagra filer offline är en riktigt dum idé, för helt plötsligt slutar din MacBook Pro att fungera.

Tore: Ja. Som nu till exempel, just nu så spelar vi in, och vi har pratat i 37 minuter. Så snart som jag har tryckt på stopknappen så sparas det i Dropbox.

Øystein: Ja … Men den gör det fortfarande offline, eller hur?

Tore: Ja, den gör det offline.

Øystein: Så om den inte lyckas spara nu så har vi förlorat det?

Tore: Ja, vi har förlorat det.

Øystein: Så, om vi istället använde. Vi använder QuickTime nu va?

Tore: Ja, vi använder QuickTime-

Øystein: Skrivbordversionen.

Tore: Ja.

Øystein: Om vi använde ett tillägg i Chrome, som till exempel i Chromebook-

Tore: Oh, Chrome-tillägget-

Øystein: Så skulle det här ha sparats i realtid.

Tore: Är du säker på det?

Øystein: Jag är ganska säker.

Tore: Du är ganska säker?

Øystein: Ganska säker.

Tore: Då kanske vi skulle göra det istället?

Øystein: Ja. Vi kan testa och se vad som händer.

Tore: Ja.

Øystein: Om vi inte har internet.

Tore: Ja. Vi kanske ska spela in det bägge två, vi borde ha två mikrofoner.

Øystein: Ja, om vi pratar i nästan en timme.

Tore: Ja, exakt. För min MacBok, även om det är en MacBook, den … är lite gammal, och ibland stänger den bara av sig. Mitt batteri är helt slut.

Øystein: Ja, men du har ström nu va?

Tore: Ja, jag har ström nu. Du kanske har märkt att jag tar med mig strömkabeln varje gång jag går in i konferensrummet. Øystein: Den stänger bara av sig? Tore: Ja, den kan stänga av sig nu. Jag har helt enkelt inget batteri kvar.

Øystein: Det är galet.

Tore: Jo, batteriet är-

Øystein: Hur länge har du haft den?

Tore: Två och ett halvt år kanske, två år.

Øystein: Intressant, för jag har haft min Chromebook i tre år.

Tore: Åh, min Chromebook. Jaha okej.

Øystein: Och batteritiden, den brukade vara tio timmar. Nu är den sämre, nere på åtta timmar.

Tore: Jaså? Har du provat det?

Øystein: Jap, jag testar den varje gång jag inte gör det. Om jag jobbar hemifrån, vilket jag gör varje onsdag, så sätter jag inte i strömsladden förrän i slutet på dagen.

Tore: Okej.

Øystein: Om jag gör mycket större, som om du använder Google Meet för videochattar, så tar den mer kraft. I så fall skulle jag nog tvingas koppla in den efter lunch eller så. Men den klarar bra många timmar.

Tore: Jag är imponerad.

Øystein: Ja, den är rätt bra. Du borde skaffa en.

Tore: Jag borde skaffa en ja. Jag ska definitivt skaffa en bara för att testa.

Øystein: Ja. Den är så billig så du har inget att förlora, förutom 400 euro.

Tore: Ja, 400 euro.

Øystein: Inget att förlora.

Tore: Inget att förlora, 400 euro. Jag kanske kan sälja den sen, eller ge den till någon.

Øystein: Ja … en present.

Tore: Julklappar.

Øystein: Det är långt dit.

Tore: En 400 euro-present, det är en rejäl present.

Øystein: Ja, någon speciell.

Tore: Någon speciell ja. Okej, så nu har vi gått igenom Dropbox. Gmail har vi också gått igenom. Har vi gått igenom Pipedrive?

Øystein: Ja, vi gjorde det förra episoden.

Tore: Ja, vi har pratat om det. Sen har vi Officevibe, det är ett verktyg vi använder.

Øystein: Ja, vårt system för nöjda anställda.

Tore: Ljudet du nyss hörde var nån som Slackade.

Øystein: Ja, du borde ha satt det på ljudlöst.

Tore: Jag borde ha satt det på ljudlöst ja,

Øystein: Så, Officevibe är vårt system för nöjda anställda som skickar ut en enkät varje vecka. Jag tror den skickar till alla anställda, ställer frågor och låter dem betygsätta hur det är att jobba på Topcontent. Och dessa frågor, tror jag ändras varje gång. Olika sorters frågor, de levereras på olika sätt, för att få konstant feedback från de anställda. Det ger oss ett nöjdhetsvärde som vi kan titta på, så vi har något att utgå ifrån när vi försöker förbättra oss som arbetsgivare.

Tore: Hur bra arbetsgivare vi är ja. Hur nöjda de anställda är.

Øystein: Ja, exakt.

Tore: Så, det är ett automatiskt system för att mäta nöjdhet.

Øystein: Ja.

Tore: Tillfredsställelse.

Øystein: Ja. Så, många försöker att vid varje givet tillfälle hålla koll på hur deras kunder känner sig, så de gör kundnöjdhetsenkäter hela tiden. Vi gör också det, men det är inte alla som mäter hur nöjda deras anställda är på det sättet. För låt oss vara ärliga, de är den mest värdefulla tillgång vi har, våra anställda. Det är väldigt viktigt för oss att de är glada och vi vill få veta direkt om det är något i vår organisation som folk inte gillar. Med Officevibe får vi reda på det direkt.

Tore: Ja. Vi har haft tillfällen där resultatet helt plötsligt faller. Det ser vi och sen, oh shit, nånting är på väg att hända.

Øystein: Ja. Och du kan bryta ner det resultatet i olika kategorier. Om det är stress på arbetsplatsen, deras personliga hälsa eller något, relationen med deras chef. Du kan gå in och se vilket område det är och på så sätt kan vi ta reda på vad som hände där. och varför det föll, och så kan vi gå in och fixa problemet innan det eskalerar till att bli ett mycket större problem där folk säger upp sig och så vidare.

Tore: Ja, exakt. Jag tror … Officevibe-mätningen som du får bör jämföras med personalomsättningen. För om du bara kollar på Officevibe-värdet så är det svårt att se om folk är nöjda eller inte, eller om det bara är något de klickar sig igenom. Men om du kombinerar det med … personalomsättningen, typ hur ofta folk slutar eller börjar, så får du en bra förståelse för hur din organisation mår. Är han sömning Bo?

Øystein: Ja.

Tore: Ja, han snarkar. Det är snart slut på dagen, vi spelar in det här klockan 17.00.

Øystein: Ja. Bo har haft en heldag på kontoret idag. Han är redo för middag.

Tore: Han är redo för middag, ja.

Øystein: Han tar sig en före middagen-lur.

Tore: Före middagen-lur, ja. Ja, så vi rekommenderar Officevibe?

Øystein: Ja … För jag har inte så bra koll på liknande produkter. Jag vet inte vilka alternativ det finns för vi har aldrig riktigt kollat på alternativ eftersom vi är så nöjda med den mjukvaran.

Tore: Ja.

Øystein: Jag tycker att vi får ut bra mätvärden med den, och att den fångar in alla i ledningen, till exempel, och ger insikt i hur våra anställda mår. Det är också lätt att hitta den informationen. Det är lätt att hitta, att gå in och vid varje givet tillfälle se om folk är på bra humör.

Tore: Ja. Det är bra för HR-avdelningen också eftersom ett stort problem eller utmaning för HR är att få siffror, KPI:s, för deras arbete.

Øystein: Ja, och se om det jag det jag gör är bra eller-

Tore: Ja-

Øystein: De vet aldrig-

Tore: Ja. Som att du jobbar med försäljning, och där är det ganska lätt.

Øystein: Ja, vi har siffrorna.

Tore: Vi har siffor, ja. Typ hur mycket pengar tjänade vi?

Øystein: Ja, exakt.

Tore: Det är bra siffror. Antingen finns de eller så finns de inte. Men när du pratar om människor, hur de mår, är de glada, är de inte glada, kommer de lämna oss eller kommer de inte lämna oss, det är mycket svårare. Det är mycket mer komplext.

Øystein: Ja. Och att bara gå runt och fråga sina anställda hur de mår, det kommer inte ge dig någon riktig data. Du måste ge dem … riktiga frågor som går ner på detaljnivå så att de kan svara på dem privat och ärligt, och kan välja om de vill lämna sitt namn eller inte. Då får du en mycket ärligare … feedback, för låt oss vara ärliga, om du kan göra något på din telefon eller på din dator när ingen kollar, du kan svara på det när ingen kollar, då kommer du vara mycket ärligare, särskilt om du är anonym. Så tänker jag i alla fall. Så, vi får mycket ärligare feedback vilket gör att vi också kan lita lite mer på det värdet.

Tore: Ja, sant. Jag tror till och med att vi får en något bättre nöjdhetspoäng för att vi har … bara genom att fråga folk hur de mår. För vi läser allt som kommer in här, och vi svarar också. Jag tror att det också hjälper. Det tvingar oss liksom att bli ett bättre … företag, en bättre organisation.

Øystein: Ja. Och alla hörs eftersom alla får ta del av den här tjänsten, det är inte så att några får det och andra inte.

Tore: Nej exakt. Ja, vi rekommenderar det. Officevibe. Var kan man få tag på det, officevibe.com?

Øystein: Jag tror det ja. Talare 1: Du lyssnar på Topcontens podcast och jag är en professionell voiceover-snubbe.

Tore: Okej, coolt. Så, vi har pratat om Slack, det är nummer ett, Gmail, Google Drive, Google Suite, Dropbox, som är bra för backuper men ganska gammeldags. Om du gör allt i Google Suite så behöver du inte Dropbox.

Øystein: Ja, om du har Google Drive och använder allt där. Och om du inte har folk i din organisation som använder en massa … Word-dokument och Excelark, om de använder Google Docs och Google spreadsheets, då behöver du inte den typen av skrivbordsbaserad backup med filer.

Tore: Ja. Det är typ som, att det vi producerar här, det producerar vi i våra system. På så sätt har vi automatiskt allt uppbackat där, allt arbete, alla meddelanden, allt fram och tillbaka, all feedback, alla versioner. Ja, men om du är, låt oss säga att du är en reklambyrå och jobbar mycket med Photoshop eller Illustrator. Då kan jag tänka mig att du har mycket mera användning av Dropbox.

Øystein: Ja, så kan det vara.

Tore: Ja, för vi skulle vara mer av en filorienterad tjänst.

Øystein: Ja. Om du är en grafisk designer som delar en massa bilder och den typen av saker. Det finns säkert specialtjänster för det, men det har jag inte koll på.

Tore: Ja, de kanske har specialtjänster också.

Øystein: Det skulle vara väldigt bra för dem, för det finns ingen bra support i Google Drive. Jag kan inte tänka mig att bildsupporten är fantastisk.

Tore: Det är sant. Typ, som vårt utvecklingsteam, de har specialtjänster där deras kod hela tiden laddas upp. Så det är mycket möjligt att samma sak finns för Photoshop och Illustrator och den typen av saker.

Øystein: Kanske, borde kolla på det.

Tore: Adobe cloud kanske.

Øystein: Ja, och de har det … nån som är grafisk designer eller photoshoppare kanske kan berätta det för oss. De kanske kan berätta hur de gör backuper.

Tore: Vi kanske låter som två riktiga gröngölingar.

Øystein: De där snubbarna vet ingenting.

Tore: Åh herre gud, de har aldrig hört talas om det, i molnet, eller vad det nu kallas.

Øystein: Det är det enda vi använder.

Tore: Ja … Okej, så en till sak vi använder … Som jag använder mycket, är QuickTime.

Øystein: QuickTime?

Tore: Ja. Så, till … När du behöver förklara något för någon, så kan du antingen skapa en bild, ägna 30 minuter åt att skriva något, och förklara in i minsta detalj vad du menar. Och mottagaren, personen på andra sidan, kan fortfarande missförstå vad det är du menar.

Øystein: Jag kan relatera till det, ja.

Tore: Japp. För det är väldigt svårt att förklara saker med ord. Och jag menar, vi är innehållsföretag, vi är experter på att snida ord för att förklara saker, men vi vet hur svårt det kan vara.

Øystein: Att kommunicera i text.

Tore: Ja, att kommunicera i text. Så, ibland behöver du bara visa det … Och jag använder QuickTime. Det kom med min MacBook Pro, denna fantastiska maskin … Så jag trycker bara på inspelningsskärmen, och sen använder jag min mus eller min trackpad för att klicka på det jag behöver klicka på, samtidigt som jag talar, som en skärmsändning.

Øystein: Ja, exakt.

Tore: Jag sparar det och skickar till någon.

Øystein: Så, den spelar in din skärm samtidigt som den spelar in din mikrofon?

Tore: Ja.

Øystein: Ja, det är bra.

Tore: Har du det på din Chromebook-

Øystein: Det har jag inte, men Chrome har massor av påbyggnader och integrationer, eller extensions som de kallar det. Ibland använder jag en sak de kallar Screencastify.

Tore: Screencastify?

Øystein: Ja. Den kan helt enkelt spela in. Så det är ett tillägg till Chrome. Du laddar ner den från Chrome marketplace eller vad det nu heter-

Tore: Vänta, så det är ett tillägg till Chrome?

Øystein: Ja.

Tore: Så, jag kan använda den på min MacBook?

Øystein: Ja.

Tore: Okej.

Øystein: Men du kan bara använda den inuti Chrome va? Men med QuickTime, så kan du antagligen använda, jag vet inte om det någonsin skulle hända, du behöver visa något på ditt skrivbord-

Tore: Ja, 99 % av gångerna är det i Chrome, på nån hemsida typ.

Øystein: Men sammanfattningsvis, med Screencastify kan du göra lite vad du vill. Du klickar bara på en knapp uppe i ditt browser-fönster och så kan du välja vad du vill sända eller vad du vill spela in, om det är ditt browser-fönster eller om det är hela din skärm. Och du kan också använda din webbkamera samtidigt. Så jag kan dela min skärm, spela in min mikrofon, och ha mitt ansikte nere i hörnet. Du kan se mitt ansikte medan jag pratar och visar dig runt. Det är ett väldigt bra sätt om du behöver skapa läromaterial åt folk.

Tore: Ja, för att visa ansiktet gör läromaterialet bättre-

Øystein: Det gör det mer personligt, eller hur? Så att de kan se vem de pratar med … Säger vi medan vi är på en podcast … det är knäppt.

Tore: Att ha med ansiktet är så viktigt, åh ja.

Øystein: Så viktigt.

Tore: Kan inte bara ha ljud … snälla lyssna på vår nästa podcast.

Øystein: Så, med Screencastify handlar det en del om att vara ute i molnet som vi har pratat om förut. När du spelar in det här, det sparar inte lokalt först och sen måste du ladda upp det på Dropbox, som jag tror att du måste göra nu.

Tore: Ja, när du använder QuickTime så sparar det i Dropbox. Jag högerklicksdelar med Dropbox, sen skickar jag länken.

Øystein: Ja, liknande-

Tore: Men jag måste vänta på det-

Øystein: Den här går till, du kan välja. Den har integrationer där du kan välja om du vill att videon ska skickas eller sparas. Jag väljer alltid att lägga den på Drive, på så sätt laddas den automatiskt upp på Drive och så får du Drive-länken när du är klar. Så den kommer fortsätta göra just det, i bakgrunden.

Tore: Så vad hette det, Screen?

Øystein: Screencastify.

Tore: Okej, och det är gratis?

Øystein: Den är gratis ja. Jag tror att de har en betalversion. Jag slår vad om att gratisversionen är varumärkt. Jag använder det inte så mycket så jag minns inte riktigt. Men jag tror att det är ett litet varumärke i botten, men det stör inte.

Tore: Ja. Så jag tror att det här är typ det bästa tipset, typ det bästa tipset vi kan ge till någon som börjar jobba i en distansbaserad organisation, eller som redan jobbar i en distansbaserad organisation. För närhelst du nämner det här, typ som att du använder QuickTime, så kommer folk säga typ, ”Åh, bra idé. Det har jag aldrig tänkt på.”

Øystein: Ja. Istället för att ägna en timme åt att förklara något, spela in en femminuters video. De kan spela upp den hur många gånger som helst.

Tore: Ja exakt. Hoppa fram och tillbaka och så. Och särskilt om du utvecklar mjukvara, eller om du har ett utvecklingsteam som utvecklar mjukvara åt dig, och du behöver visa en bug. Det finns inget som slår att kunna visa när buggen verkligen inträffar.

Øystein: Ja. Och om du själv inte är utvecklare men behöver förklara något för en utvecklare … Jag talar om mig själv. Jag tvingas hela tiden förklara för utvecklare att jag behöver något, men jag har inte kunskapen eller färdigheterna att förklara det på ett programmerarvis, så jag bara visar det. ”Den här knappen här, jag vill ha den här borta, och den ser konstig ut. Kan du göra den annorlunda?” Den typen av saker, och det är mycket lättare än att skriva ner det för du skulle behöva lägga in så många skärmbilder, skapa pilar och cirklar överallt.

Tore: Ja. De gillar det, vårt utvecklingsteam gillade det. De bad om fler videos av när vi bara jobbade så att de kunde se vad vi gjorde.

Øystein: Ja, och det är riktigt smart.

Tore: Ja, det är riktigt smart. Så, Slack, Gmail, Google Suites, Dropbox, Officevibe, och QuickTime eller Screencastify.

Øystein: Jag har också använt Google Meets en hel del, det som brukade vara Googel Hangouts, helt enkelt Googles videomötestjänst. Och med det, så klarar du dig också. Uppenbarligen är det så att du har presentationsmöjligheten så att du kan visa din skärm.

Tore: Ja, ha eller delta i ett webbinarium.

Øystein: Eller ha ett webbinarium ja. Du kan ha videomöten med massor av folk som deltar. Det enda är att, om du pratar om att sända en video och förklarar hur du vill ändra på någonting, kanske en video från Screencastify, då är QuickTime bättre eftersom de kan gå tillbaka och spela upp det igen. Men å andra sidan, om du har ett videomöte där du är presentatör samtidigt som du visar din skärm, medan du gör det kan du få frågor under tiden så du kan använda skärmen på olika sätt.

Tore: Typ ”Vad är det där på vänster sida? Vad är det? Är det en knapp?”

Tore: ”Du menar det här? Ja, det är en knapp.”

Tore: ”Ah, okej”

Øystein: Typ ”Varför klickade du där? Du borde ha klickat här.”

Tore: Ja, såna saker.

Øystein: Du har den konstanta återkopplingen, istället för att utvecklaren svarar dig med en ny video på hur han gör det och sen måste du spela in en ny video om hur du gör det.

Tore: Ja, det är sant.

Øystein: Jag vet inte om det är ett riktigt scenario, men jag kan tänka mig det.

Tore: Jag känner techteamet, de kör alla sina gruppmöten i Hangouts.

Øystein: I Hangouts, ja.

Tore: Så, de använder det mycket.

Øystein: Ja. Jag använder Google Meet eller Hangout till alla mina team-meetings, såna saker.

Tore: Vad är skillnaden mellan Meet och Hangouts?

Øystein: Bra fråga. Jag tror att de är, jag är faktiskt inte 100 % säker, förlita dig inte helt på det, men jag tror de håller på och stänger ner Hangouts för att fokusera på Google Meets.

Tore: Okej. Så det är skillnaden.

Øystein: Eller vice versa.

Tore: En kommer läggas ner och en är en stor framgång.

Øystein: Ja.

Tore: Vi vet inte vilken.

Øystein: Men jag tror att det är Google Meet, det baserar jag helt på att det ser nyare ut, det ser ut som om de lagt mer tid på att utveckla det.

Tore: Okej, så Meets?

Øystein: Google Meet, ja. Det är meet.google.com.

Tore: Det kanske bara är namnet, de gillar namnet. Vi ska köra på med det här.

Øystein: Nej vänta, nu vet jag skillnaden.

Tore: ”Koden är hemsk.”

Tore: ”Ja, men namnet.”

Øystein: Nu vet jag skillnaden. Så, i Hangouts har du en chattfunktion, du chattar fram och tillbaka. Det är lite som i Slack, men de är konkurrenter med Slack. Samtidigt är Google Meet i princip bara videorum, typ konferensrum, och i din kalender kan du klicka på en kalenderhändelse. Alla ser samma länk, och när du klickar på länken hamnar du i samma virtuella mötesrum. Det är skillnaden.

Tore: Okej. Så, Hangouts var den första versionen, typ så att du helt plötligt kunde starta en chatt med dina … gmail-kontakter?

Øystein: Ja, exakt.

Tore: Ja. Och så fick du en popup som sa att den här personen vill chatta med dig. Tillåter du det eller inte. Och alla klickade nej.

Øystein: Ja, exakt. Det var så det började.

Tore: Det var Hangouts. De borde inte ha ställt den frågan. Det totalförstörde tjänsten.

Øystein: Ja, de hade det i Gmail också har jag för mig, nere i botten, Hangouts. Typ, vill du prata med den här personen? Typ, vad är det här? Men Google Meet tycker jag är riktigt bra. Det är så lätt att starta ett möte och bjuda in folk till den. Och du kan till och med gå med, såg jag häromdagen. När du klickar att du vill dela länken, så kan du till och med gå med via telefon. Så, om du har en … du har inte ens en app eller nått. Du ringer ett telefonnummer.

Tore: Åh, verkligen?

Øystein: Det finns listat när du delar det. Och du har en pinkod, så om du är ute och springer, kanske inte ens har internet, och nån håller ett möte du förväntas vara med på, så kan du ringa det numret och gå med via telefon så att du kan lyssna på det mötet.

Tore: Coolt. Men hur ofta händer det?

Øystein: Aldrig i mitt fall. Om jag är nånstans där jag inte har internet så brukar jag tänka ”Nja, jag kan nog strunta i det mötet.”

Tore: Ja … Du försätter dig aldrig i en situation där du kan tänkas behöva ha ett möte men du inte har internet.

Øystein: Inte direkt. Det är 2019. Det händer inte att du inte har internet-

Tore: Åk inte till Afrika … eller nej, de har internet-

Øystein: De har internet i Afrika.

Tore: De har definitivt internet i Afrika, ja. Att döma av min mejlbrevlåda så har de det … Ja, men klättra inte upp på Kilimanjaro om du har ett viktigt styrelsemöte inom kort.

Øystein: Om jag åkte till Kilimajaro skulle jag nog lämna min telefon där nere … eller skulle jag?

Tore: Jag vet inte, du vill ha din telefon. Jag menar, din Chromebook har åtta fantastiska timmars batteritid. Hur mycket tid behöver du för att ta dig upp på Kilimajaro?

Øystein: Gissningsvis längre.

Tore: Gissningsvis längre ja.

Øystein: Om du inte har en helikopter.

Tore: Om du inte har en helikopter ja … Det skulle ta all glamour ur det dock … Så, Slack, Gmail, Skype. Använder vi Skype? Ja, vi använder Skype.

Øystein: Ja, jag använder Skype när jag pratar med kunder. Många människor är fortfarande väldigt inne i Skype. Vi använder det en hel del.

Tore: Det är mer för … kommunikation typ utanför vårt-

Øystein: Interorganisationellt, ja.

Tore: Jag har dock börjat se en hel del tillfällen där vi börjar bli inbjudna till Slack-

Øystein: Till olika, ja-

Tore: Hos kunder, deras Slack.

Øystein: Ja, det händer mig ibland också. De har annorlunda, så de bjuder in dig till deras arbetsställe.

Tore: Ja. Det är rätt fräckt. Det är coolt.

Øystein: Men varför vill du göra det? Åh, så du begränsar den personen till bara en kanal eller så-

Tore: Ja, de gör det. Jag tänker att det innebär att de betalar för oss. Typ som om de-

Øystein: Jag tror inte-

Tore: För vi betalar, med Slack betalar du per användare-

Øystein: Men det kanske ramlar in under gratisversionen.

Tore: Ja, de kanske gör så. Jag tänker att, om de har gratisversionen, då är den givetvis gratis. Men om de har premiumversionen och betalar för den, då innebär det att de faktiskt betalar … en avgift för varje leverantör de lägger till.

Øystein: Kanske. Den avgiften lär väl vara typ en euro dock.

Tore: Nä, jag tror det är två euro per månad. Ja, jag menar allvar. Vi betalar …. jag tror vi betalar typ 2 000 euro i Slack-avgifter.

Øystein: Det behöver vi se över, om det är sant eller bara som du säger?

Tore: Nej, varför?

Øystein: Men jag menar när du lägger till andra människor till din Slack. För de har redan Slack-konton.

Tore: Nej.

Øystein: De finns redan på arbetsstället.

Tore: Nej, du får nya Slack-konton.

Øystein: Men du byter bara arbetsställe till-

Tore: Nä. Ja, nä du får en inbjudan och så skapar du en ny användare.

Øystein: Oh, okej.

Tore: Så, om de har premium så får de definitivt betala för det. Det säger dock en hel del om oss, att de är beredda att betala en månatlig avgift bara för att kunna kommunicera med oss. Det är rätt häftigt.

Øystein: Ja. Det händer dock ofta,

Tore: Ja, det händer varje dag … Nej, de flesta kunder använder antingen Skype eller mejl.

Øystein: Skype eller mejl, ja definitivt.

Tore: Ingen använder telefon.

Øystein: Nej det är väldigt ovanligt. Om du ringer någon så ringer du via Skype.

Tore: Ja.

Øystein: Eller Google Meet.

Tore: Ja. Typ ett telefonnummer, är du knäpp? Vad är ens det här?

Øystein: Varje gång nån ringer mig på telefonen blir jag rädd. Det är millenniegrejen … oh shit.

Tore: Ja. Så det kanske är så här … Men jag menar, vi är i marknadsföringsbranschen online, så alla, alla våra kunder jobbar aktivt med internet, the interwebs, the tubes.

Øystein: Alla våra kunder är onlineföretag.

Tore: Ja. Så det är rimligt att de inte ringer. De är vana vid onlinetjänster.

Øystein: Jag har några kunder som föredrar ett telefonsamtal, och det är helt okej. Men när jag får … det känns konstigt att få ett telefonsamtal. Det blir mer och mer ovanligt att du får ett faktiskt telefonsamtal.

Tore: Ja … Kanske borde vi ringa våra kunder oftare.

Øystein: Tror du att de skulle uppskatta det?

Tore: Jag menar, du sa nyss att du blir rädd-

Øystein: Ja, jag blir rädd-

Tore: De kanske är som dig … Eller så kanske de inte är det.

Øystein: Ja.

Tore: Men vi har en del riktigt gammeldags kommunikation på G. Vi ska köra lite snigelpostannonsering … Så vi ska skicka iväg snigelpost.

Øystein: Direktreklam, riktiga brev till din brevlåda.

Tore: Ja, riktiga brev.

Øystein: Papper.

Tore: Papper direkt i din hand. Du kan ta på det. Det är fysiskt, det är atomer.

Øystein: Det är lustigt. Det brukade vara ett träd men nu är det vårt marknadsföringsmaterial.

Tore: Exakt. Det brukade vara ett träd. Det är inte direktleverans. Du kan sätta upp det hemma och visa det för folk utan att be dem swipa telefonen.

Øystein: Ja, det är ganska coolt.

Tore: Ganska coolt, ja.

Øystein: Gammaldags, upptäcka posten.

Tore: Ja. Vi ska testa det. Det går ut nästa vecka eller så, och vi får se om vi får några svar på det. Sen ska jag skriva en blogg om hur många som svarar.

Øystein: Men att få fysisk post, det är ganska trevligt.

Tore: Ja.

Øystein: För det är en ännu äldre teknologi, höll jag på att säga, men det är en sorts gest. Om jag får ett brev som adresserats till mig, kanske med adressen handskriven, så blir jag riktigt glad … Men sen är det en räkning. Men det känns skönt.

Tore: Handskrivna räkningar?

Øystein: Vi befinner oss på Malta.

Tore: Ja, ibland händer det. Du har rätt.

Øystein: Någon glömde försäkra sin skrivare, så … Vi är ett reparationsföretag för skrivare.

Tore: Ja. Så det går ut nästa vecka och vi kommer dela statistiken med alla som besöker vår blogg.

Øystein: Ja, helt öppet som vanligt.

Tore: Så, ska vi knyta ihop säcken här?

Øystein: Ja. Jag tror att vi ska knyta ihop säcken. Vi har hållit på en timme nu, jag tror det räcker för en podcast.

Tore: Ja, det är mer än nog för en podcast.

Øystein: Om du lyssnat hela vägen till slutet är jag imponerad.

Tore: Ja, grattis … Vi gillar dig skarpt. Så det här var den andra podcasten med Tore och Øystein från Topcontent. Så, vad är det nu vi gör Øystein?

Øystein: Vi säljer högkvalitativt content och översättningar, och vår slogan är att vi skriver text och fixar översättningar som sökmotorer älskar. Så vår kärnverksamhet är att få våra kunder att glänsa i Googles ögon.

Tore: Exakt. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Om du vill vara på topp, så behöver du Top Content.

Øystein: Definitivt.

Tore: Ja. Så tack för att du lyssnade och hej hej.

Øystein: Hej hej. Talare 1: Du har lyssnat på Topcontents podcast. För fler intressanta marknadsföringstips, besök vår hemsida topcontent.com, eller prenumerera på denna podcast. Och om du vill ha bästa content till din hemsida, besök topcontent.com för en kostnadsfri offert. Till nästa gång, ha det helt fantastiskt.

Podcast

Om författaren

Tore Friskopp
CEO